När man är gift med en man som är otroligt intresserad av sport, mest av att titta på den men till viss dess också att utföra den, är det kanske inte så konstigt att barnen blir lika sporttokiga som sin far.
Båda sönerna spelar både fotboll och ishockey vilket leder till en fullbokat kalender. I går vid kvällsmaten frågade minstingen, som är tre år, när hon skulle få börja med hockey. Det är väl bara att gilla läget och inse att jag kommer att tillbringa många timmar i ishallen i framtiden. Det är tur att vi är flera mammor som kan passa på att förena nytta med nöje och vara lite sociala samtidigt!
När man som jag tillhör en familj där ideellt föreningsliv kommer med modersmjölken kan jag inte annat än att ge alla barn och ungdomsledare en eloge. Tänk vad mycket dessa ledare ger våra barn, både vad gäller tid och engagemang!
Hej Lovisa!
SvaraRaderaKul att du tittat in hos mig!!
Jovisst bor vi i samma område, nämligen E-A, om du förstår vad jag menar! Jag tror att två av våra killar tränar fotboll tillsammans på lördagar! Tänk vad världen är liten ändå!!
Hoppas vi hörs av fler gånger!
/Sari